FNYYYS!

Lyssnar på Little white roses (On a hazy summers' day). Det är en hazy day idag även om solen skiner och det är varmt. (Eller just nu skiner den inte men varmt är det.) För jag fick nattligt besök imorse, tror kl var runt 4 (så jag är lite hazy). Inte direkt vad jag ville ha, ville bara sova, inte ha två skräninga, sluddriga, jobbiga personer vid min säng som stank av alkohol. (Var tvungen att vädra ett tag efter de gått.) -"Du är tråkig och gammal", fick jag höra som reaktion på min omunterhet och som svar på tal när jag svarade att jag INTE ville följa med ut i parken och dricka alkohol. Små barn, små barn, jag kan säga att oavsett om jag så skulle vara 12, 24 eller så gammal som jag är så är inte drömmen att bli väckt av olika telefonsamtal, ringklockor och besök vid den tiden på dygnet, särskilt inte när man ska jobba dagen efter.

Min lägenhet kanske var lite stökig innan visiten men jag kan säga att oredan var ännu större efter de gått. Alla mattorna hade flyttat på sig och två st låg liksom ihopsnurrade. Mina fina kokeshidockor låg som käglor på golvet. Några kappar och jackor i hallen hade åkt av sina galgar ner på golvet. I köket låg klibbiga pölar av min Bacardi som de promt skulle sno med sig av i en liten PET-flaska de hittat i min återvinningspåse. När jag väl lyckades få ut dem ur lägenheten och somna om ringer mobilen ytterligare 3 ggr. -"Förlåt för att vi väckte dig!" Vad ska man säga... Alkohol gör 'en smart - not!

Idag löd ursäkten: -"Det är bara för vi älskar dej!" Fnys! Jag fnyser på den ursäkten. Men räddningen är nära. För kolla vad som landat på mitt skrivbord. Och snart är det helg.

(Och jag ska nog inte köpa någon av de där Indiska-klänningarna jag såg igår. Känns så bra, bra beslut.)